lördag 23 oktober 2010

Arbetsdag i örngömslet

Idag har jag tillsammans med några fotokompisar från Naturfotograferna i Arvika varit och justerat vårt örngömsle inför vintern. Planen var att sätta in rutor i isolerglas för bättre sikt och att göra nya öppningar för kameraoptiken som tillåter lite mera svängrum.


Håltagningen börjar.

Tidigare har vi haft ett mycket litet fönster att titta ut genom och kameragluggen har varit alldeles för trång. Detta har begränsat oss i valet av optik och egentligen bara medgett en enda fotovinkel. Hade man monterat kameran och riktat in den så fick man banne mig hoppas på att örnarna landade just där kameran pekade!


Bredden är åtminstone bra och glasrutan visar sig passa.

Eftersom man sitter i ca tolv timmar i stöten är det viktigt att sitta skönt och kunna variera sin sittställning. Detta medgav inte det tidigare mycket lilla fönster som fanns. Skulle man ha överblick över hela myren så fick man sitta med näsan tryckt mot rutan, vilket fick följden att fönstret immade igen. Dessutom fick man sitta med sträckt rygg och nacke vilket var ganska påfrestande. Nu sitter riktiga fönster av isolerglas på plats med en kamoflagemönstrad nätgardin som tillåter oss att se ut utan att man kan se in.


Justering av kameragluggen i nederkant.

Även själva kameragluggen har justerats och tillåter oss nu att panorera med kameran för att t ex kunna ta bildserier på örnarna som ofta flyger in på låg höjd över myren. Jag har svurit över detta tidigare, att de små gluggarna inte gjort det möjligt att panorera. Nu när jag kom hem kom jag att tänka på att när vi byggde gömslet för tretton år sedan medgav inte heller kameratekniken detta, så det kanske inte är så märkligt att vi gjorde som vi gjorde den gången. Dels har autofokusens följsamhet förbättrats och dels tar kamerorna snabbare bildserier. Digitaltekniken har också gjort det möjligt med kortare slutartider och det är numera billigt att "chansa" och klämma av långa bildserier.


Man kan nästan tro att vi här öppnat en kombination av kiosk och plåtslageri.

Lite sömnadsarbeten återstår för att få tygstrutarna på plats, annars har vi nu ett mycket användbart gömsle inför vintern. Till våren tar vi nästa glugg, så att det blir möjligt för två fotografer att sitta samtidigt. Eftersom matningen ska igång om ca tre veckor så har vi inte tid att ta en till innan dess. Lite färg får vi också försöka att kleta på till våren. Inte så mycket för örnarnas skull, utan mest för att inte locka dit nyfikna homo sapiens i onödan.


Här tätas det mot regn och fukt.

Egentligen skulle vi gjort dessa arbeten redan under den gångna sommaren. Vi har i ett par års tid diskuterat just dessa justeringar, men länge såg det ut som om vi inte skulle få någon tillgång på gris i vinter för att åtla med och då försvann lusten. Nu har matfrågan löst sig och vi kör i vinter med.


Lite sömnad och måleriarbete återstår.

Nu har vi ett toppengömsle och det är bara att hoppas på lagom med snö i vinter för att det ska bli vackra bakgrunder. Sen gäller det ju naturligtvis att man tar sig tid och försöker sitta några helger. Gömslefotografering är fruktansvärt kul men förutsätter att man kan sätta av en hel helg och naturligtvis att man har en stor portion tålamod.

1 kommentar:

  1. Bra reportage om vårt arbete Tommy!

    Hälsningar

    Lennart

    SvaraRadera